Åsa Jungnelius
Sömlös övergång
06.12.2024 – 02.03.2025
Vernissage: Fredag 6 december kl. 17-19.
Fri entré.
Den nya konsthallen i Agnes Kulturhus öppnar med en magisk utställning av en av landets främsta konstnärer. Åsa Jungnelius går med utställningen Sömlös övergång in i en ny fas av sitt konstnärskap. Samtidigt kan besökarna också för första gången se hennes permanenta utsmyckning i kulturhuset – verken Agnes tårar och Agnes famn.
Läs en intervju med Åsa Jungnelius på gavle.se
– Då var jag en arg, tydligt feministisk röst. Det behövdes då. Konsten är ju ett sätt att gestalta och ändra hur saker omkring oss ser ut, ett sätt för mig att bidra eller förändra verkligheten. Nu har jag tillgång till annat i mig själv och gestaltningen blir utifrån det jag är i nu, det förändras.
Åsa Jungnelius
Copyright ©️ foto Märta Thisner
Sömlös övergång
Åsa Jungnelius, f. 1975 i Fisksätra, är en svensk konstnär med en bred kreativ palett – formgivare, universitetslektor, entreprenör, konstnärlig ledare, folkbildare och sedan 2022 hedersdoktor vid Linnéuniversitetet i Växjö. I tonåren utbildade hon sig till glasblåsare på Kosta Boda och mellan 1998 – 2004 tog hon sin magisterexamen i keramik och glas på Konstfack. Åsa Jungnelius bor och verkar idag i Månsamåla, Småland. Hennes konstnärskap finns bland annat representerat på Moderna Museet, Malmö Konstmuseum, Norrköpings Konstmuseum, Nationalmuseum och Röhsska Muséet, Göteborg.
Med sin avgångsutställning I like your hair style! 2004 fick hon ett omedelbart genombrott på den svenska konstscenen. En presentation i glas, där kvinnlig skönhet och accessoarer på ett smart sätt lyftes fram i objekten och gjorde dem till kraftfulla symboler i frågor rörande förtryck, kön och ideal. Utställningen synliggjorde inte bara föråldrade samhällsstrukturer, utan lyfte också fram den traditionstyngda glastraditionen i strålkastarljuset. Åsa Jungnelius blev en förnyare av en hel genre samtidigt som hon förlöste ett helt nytt visuellt formspråk. Idag, tjugo år senare, är konsthantverket en självklar del av bildkonsten.
Sömlös övergång är bokstavligen en tung utställning. Här finns en jordisk förankring i materialen stål, glas och marmor, som är uppbyggda av några av planetens äldsta sediment och grundämnen. Samtidigt som vi upplever densitetens närvaro finns där ett sfäriskt samspel i rörelsen och kontrastverkan mellan hårda och mjuka uttryck. Konstnären lyckas i ett övernaturligt förbund manifestera en ny fas i sitt skapande.
Skulpturerna är vildare men förfinade och tar med sina tysta berättelser konsthallsrummet i anspråk, utan att belamra. Det känns som att Åsa Jungnelius har örat mot marken och kan avläsa både naturen och människan. Den synliga vittringen i marmorn belyser en tid i splittring. Glaset bärs upp av det stödjande och förkromade, precis som skelettet håller ihop den fysiska kroppen. Här finns moderskap, ursprung och lust. Jag upplever nästan att konstnären har kommit hit för att rädda oss. Eller ännu bättre: en självständighetsförklaring av bildkonstens valkyria.
Utställningen är aggressiv och ömsint på samma gång. Kanske för att konstnärens hand är blästrad av både sin egen och materialens historia och uppkomst. Vi vet att det krävs enorma mängder energi för att smälta samman materia. Men hur överför vi denna alkemi på våra mänskliga tillkortakommande? Det kanske räcker med en konstnärlig eld. Precis som ugnarna djupt inne i berget, eller på bruket, aldrig släcks, gnistrar Åsa Jungnelius konst in i oändligheten.
Jan Stene
Chefsintendent, Gävle Konstcentrum